der erste Tag

Jag har klarat min första dag. Jag har faktiskt klarat den (tror jag). Jag vaknade halv sex och tänkte inte ens på jobbet. Jag kom att tänka på det på väg till duschen och insåg att jag alltså inte kunde ha varit nervös.

Jag iklädde mig min vita rock. Jag skrev i den stora journalen. Jag gick min runda runt bassängerna och hämtade vatten. Tratten vid inkommande vatten var alldeles igenslammad. Fan, tänkte jag, skulle man vara tvungen att göra rent den! Jag hade inga plasthandskar med mig, så jag tänkte gå tillbaka senare. När jag kom tillbaka var den redan rengjord. Hah, vilken lycka. Min skyddsängel kanske. Eller nån annan av snubbarna.

Pysslade i labbet. Hällde upp vatten. Tog tid på vatten. Konserverade vatten. Lyckades efter en viss möda få upp giftskåpet.
Var dessutom tvungen att lukta på vattnet från bryggeriet. Lukat på det. Som om det inte redan vore illa. Idag luktade det öl. Jag kommer aldrig kunna lukta på en öl igen utan att också känna en viss doft av avlopp.

Jag jobbade lite för fort och fick sakta ner på slutet för att få till mina timmar. Kunde till och med kosta på mig att kladda lite ansikten på några papper ett tag när jag absolut inte hade något annat att göra.

Det här jobbet kommer att göra mig till ännu mer te-narkoman. Men man tar ju såklart sin chans till paus.
Just nu hugger jag in på dagens sjätte. Och då har jag ändå tackat nej till en idag.